Riksarkivet/eval_htr_out_of_domain_lines · Datasets at Hugging Face

image imagewidth (px) 50 2.97k	transcription stringlengths 1 118
	lender och Städer, hafwandes för allt, inseende, att Gudz Helige ordh blifwer reent effter den oföran¬
	drade Augzburgiske confessionen och som i Ubsala Concilio förmähles, predikat och een skähligh Kyrckio¬
	agha widh macht hullin: effter den ordningh som allment i Swerige observeras
	9.
	Alle Intrader och Renttor som i förr uptalde Länder, Städer, Ämpter och legenheeter falla, och till
	högha Öfwerheeteens och Rixens nytta pläga upbähras, de ware sigh ordinarie eller extraordinarie,
	som antingen nu äre, äller medh Rixens Stenders bewillningh åläggias kunna, eller och elliest genom
	hwariehanda cultur och bruuk förmedelst Gudz wällsignellße, uthan Undersåtharnes tryck och
	beswär
	beswär, så och dhe andre Rykzens Stenders præjudicio, förwärfwas kunne, skole höra Oß till, och fördenskuldh Wy hafwa
	macht, effter Wårt godha tycke dher medh att göra och låtha, uthan att wara någrom dherföre Reckenskap skyl¬
	dighe, undantagandes i Pommern, Dranck och Seheffelsterren, hwilcken som een Krigzhielp eller hwadh på all hän¬
	delße dhe Pommerske Stenderne i deß ställe framdeles bewilliandes warda, Wy lyka så af Wåre Taffelgodz,
	som Undersåterne dhersammastädes wele eftterlåtha, förmedelst Konungens dher till förordnade Tienare, att
	opbäras och till Statens Underholdh effter Konungens disposition anwändes.
	10.
	Wåre Undesåthare skole ey heller med någon högre Tull eller pålaghor graveras, än som alle andre Rixens Under¬
	såthare underkastade ähro, uthan såsom dhe ähro alle lemmar i en kropp niutha lyka rätt, antingen som det
	nu ähr, eller framdeles till Rykzens wälfärdh kan stadgadt warda: Hwarföre och Wåre Undersåthare som för
	dette gafwe hafft eller nu hafwe rätt, och ähro wahne att komma till Rix- och Landzdaghar, skole och så i ly¬
	ka motto, här effter där till kallas, sigh medh andre Rixens Ständer hörsambligen inställa, till att förrätta och
	slutha, hwadh så dem som andre Rixens Ständer tillstår, såsom och oförkränckt den Eedh dhe Oß enz förbundne ähre,
	göre Sweriges Konungh deres troheetz eedh, så åffta någon förandringh sigh i Regementet kan tilldragha.
	11.
	Wåre Undersåthare i Noreköpingh och Städerne på Gottlandh och Ösell, skole så häreftter som här till, haf¬
	wa dheres nähringh medh fry Seglation till fremmande Orther, Doch som andre Rixens Inbyggiare, wara under¬
	kastadhe dhe allmenne Ordningar och Stadgar, som öfwer Commercierne i gemehn giorde äre, eller häreffter
	göras kunna.
	12.
	Till Wår sampt Konungens och Rixens wälfärdh och säkerheet, skole de Fästningar som uthi Wåre Underholdz¬
	ländher nu äre, eller häreffter bygde warda, medh nödige Gvarnisoner, och allt annat tillbehör försörias på
	Konungens och Rixens umkostnadh, och Konungen wara undergifne, Doch wele Wy be.te Festningars byg¬
	gningh och deres reparation genom Wåre Underhafwande så mycket mögeligit ähr, och uthan en mercke¬
	ligh afsaknadt i Wåre intrader, och hinder uthi Wår Husholdh skeckan, befordra och understödia. Konun¬
	gen och Ryket hafwe och icke mindre att låtha sigh wara anläget, än om Wy Gvarnisonerne sielfwe hade, sådan
	disciplin och ordre hålla låtha, det oß eller Wåre Undersåtere ingen oförrätt, wåldh eller præjudice, må
	directe eller indirecte af hwem det och wara kan tillfoghas.
	13.
	Noreköpings Stadh medh Wysby och Gottlandh, skole som här till skedh är, och så häreffter, holla till ko¬
	nungens och Chronans tienst, dheres Båtzmän, eller såsin allment kan bewilliat warda, medh Mantal
	om Underholdh, eftter proportionen, som de andre Länder och Städer under Chronan. Hwilke när de äre
	Hemma skole lyka som andre Wåre Undersåthare wara Wår jurisdiction och befallningar underkastade, så wy¬
	da dhe därigenom icke i någon Chronones tienst hindras. Dhe Båtzmän som Ölandh holla moste, skole Wy
	medh förra och fulla mantal till Wår egen tienst i fredelige tydher behålla, hwilcke och skole niutha de¬
	res wahnlige hemkalls peningar och underholdh af Bönderne, men nähr dhe göra Oß tienst, af Oß en skählig
	löhn och underholdh. I Krygztyder och nähr så omtränger, wele Wy dhem ifrån Rixens angelägne tienst ey oppe¬
	hålla eller hindra låtha.
	14.
	Wåre Länder och Städer, skole äfwen så för inqwarteringh som alle andre pålaghor, wara befrygde:
	Men skulle Ryket råka uthi så stoort och fahrligit Krigh, att någon starckare gvarnison till Landz¬
	sens förswar behöfdes, så skall och den på Konungens åthwarnande och Rixens omkostnadt under en
	skähligh Krigzdisciplin tillåtas, medh sådane förordh som här ofwanförmäles.
	15.
	I lyka måtto, skole och Ryxens Öhrlogh Skepp antingen mindre eller flere till thalet, hafwa uthi
	Wåre hampnar dheres säkre retraicte, och emedan dhe dher äro, för ett skiäligit kööp nå sin nödhtorftt,
	så wyda något är att aflåta. Sammaledes skole och Konungens och Rixens troupper när så omtränger haf¬
	wa genom Wåre Taffelgodz i Pommern, deres frye pas och repas, och då niuta allenaste en tillbörligh service.
	Män nähr krigzfahran öfwer är, skole de förstärckte Gvarnisonerne på Gottlandh, Öhlandh och Ösell, åther
	igen afföras och Wåre Undersåthare ey wydare orareras eller beswäras.
	16.
	Skulle och någre Orter i Wåre Underholdzländer finnas, som tienlige ähre så wäl till Wår som allmenne
	Rixens sakerheet att fortificeras, då skall det stå Konungen och Ryket öppet, sådant på deß ägen be¬
	kåstnadt att göra och förrätta.
	17.
	Wy wele och så mycket möjeligit är, och uthan Ämpternes märckelige fördärf skee kam, tillåta /: det som
	och Ryket skall wara förbehollit :/ att uthi Pommern, på Wåre Taffelgodz Skoghar, må huggas allehanda tien¬
	ligit wärcke till Festningarnas och Slottens bygningar och widh macht hollande, sampt bryggior och
	nödstorfftigt wedebrandh, och hwadh annat dhet gemehne bästa kräfwer. Lyka så allt hwadh som
	till Rykzens Skepzbygingh, på den ene eller andre Orthen beqwemligit eller och nödigt finnes.
	18.
	Eftter Wårt dödelighe frånfälle, skole alle deße Länder, Städer och Ämpter oafkortadhe Chronan
	och Ryket igen heemfalla, och Wy inthz häraf förpanta, försällia, borttgifwa eller på hwariehanda
	Sätt alienera. Undantagandes tree Ämpter i Pommern och ett hoff på Ösell, dem Wy måge förpanta till hwem
	Oß hälst teckes, och hwilken be:te Godz såsom Undersåthare besittia och innehafwa kan. Därföre be.tr
	pantar deres Innehafware förr ey afhändes skole, än de för sine prætentioner förnögde äre.
	19.
	Såsom till Wår HoffStats och hwsholdz inrettande, ett anseenligit i begynnellßen behöfwes, skole Wy där till alle
	ännu beholdne och obetalte satisfactions penningar och Römerzuge, som äre Oß af Reyßaren, förmedelst särdeles
	wänskap förunte, oachtade hwadh asdignationer där på kunne, gifne wara, niutha och beholla, så att Wy måge
	deße peningar som andre Wåre inkompster, till Wår ägen nytta anwända och employera.
	20.
	Der mehr, och höghbete hans Kärl:tt något dödeligit hända skulle, det Gudh nådeligen och länge för
	dröye, då skole Rixens Rådh och Ständer, ingen till Rixens Regemente, Chrona och Scepter förhöya förr än han
	denne förskrifningh uthi alle syne Clausulis, medh lyka obligation att fullgöra, Oß tillbörligen medh handh och Segell
	försäkrat hafwer.
	21.
	Sidst och att i sielfwe wärcket betygha Wår synnerlige, höghe ynnest emoot samptlige Rixens Rådh och
	Ständer, iemwäl till deres mehre säkerheet, hafwe Wy welat inselera dette förbeholdh och resere
	nembligen, att denne deres frywillige bewillningh de godzen angående som till Wårt underholl förordnas,
	icke
	icke medh deß exempel i framtiden någon skall lända till förfongh i deß wälfongne och Chronan
	opræjudicerlige egendomb: Uthan att såsom dette är ett oförlikneligt exempel, att dee och i framtyden
	ingen skall allegeras till skada och præjudiz. Till yttermehre wißo att Wy dette således belefwat
	hafwa, iemwäl wele allt hwadh som häruthi å Wår syda uthlofwat är, fast och obrotzligen hålla och effter¬
	lefwa hafwe Wy dätte medh ägen handh underskrifwit och medh underhengiande af Wår och
	Rixens store klämma bekräfftat. Datum Ubsala den Första dagh i Juny Månadh åhr
	effter Christi bördh Ettusende Sexhundra på det Femptionde och Fierde
	Christina
	Lars Cantsreste
	Dhen Högwälborne herre, herr

lender och Städer, hafwandes för allt, inseende, att Gudz Helige ordh blifwer reent effter den oföran¬

drade Augzburgiske confessionen och som i Ubsala Concilio förmähles, predikat och een skähligh Kyrckio¬

agha widh macht hullin: effter den ordningh som allment i Swerige observeras

9.

Alle Intrader och Renttor som i förr uptalde Länder, Städer, Ämpter och legenheeter falla, och till

högha Öfwerheeteens och Rixens nytta pläga upbähras, de ware sigh ordinarie eller extraordinarie,

som antingen nu äre, äller medh Rixens Stenders bewillningh åläggias kunna, eller och elliest genom

hwariehanda cultur och bruuk förmedelst Gudz wällsignellße, uthan Undersåtharnes tryck och

beswär

beswär, så och dhe andre Rykzens Stenders præjudicio, förwärfwas kunne, skole höra Oß till, och fördenskuldh Wy hafwa

macht, effter Wårt godha tycke dher medh att göra och låtha, uthan att wara någrom dherföre Reckenskap skyl¬

dighe, undantagandes i Pommern, Dranck och Seheffelsterren, hwilcken som een Krigzhielp eller hwadh på all hän¬

delße dhe Pommerske Stenderne i deß ställe framdeles bewilliandes warda, Wy lyka så af Wåre Taffelgodz,

som Undersåterne dhersammastädes wele eftterlåtha, förmedelst Konungens dher till förordnade Tienare, att

opbäras och till Statens Underholdh effter Konungens disposition anwändes.

10.

Wåre Undesåthare skole ey heller med någon högre Tull eller pålaghor graveras, än som alle andre Rixens Under¬

såthare underkastade ähro, uthan såsom dhe ähro alle lemmar i en kropp niutha lyka rätt, antingen som det

nu ähr, eller framdeles till Rykzens wälfärdh kan stadgadt warda: Hwarföre och Wåre Undersåthare som för

dette gafwe hafft eller nu hafwe rätt, och ähro wahne att komma till Rix- och Landzdaghar, skole och så i ly¬

ka motto, här effter där till kallas, sigh medh andre Rixens Ständer hörsambligen inställa, till att förrätta och

slutha, hwadh så dem som andre Rixens Ständer tillstår, såsom och oförkränckt den Eedh dhe Oß enz förbundne ähre,

göre Sweriges Konungh deres troheetz eedh, så åffta någon förandringh sigh i Regementet kan tilldragha.

11.

Wåre Undersåthare i Noreköpingh och Städerne på Gottlandh och Ösell, skole så häreftter som här till, haf¬

wa dheres nähringh medh fry Seglation till fremmande Orther, Doch som andre Rixens Inbyggiare, wara under¬

kastadhe dhe allmenne Ordningar och Stadgar, som öfwer Commercierne i gemehn giorde äre, eller häreffter

göras kunna.

12.

Till Wår sampt Konungens och Rixens wälfärdh och säkerheet, skole de Fästningar som uthi Wåre Underholdz¬

ländher nu äre, eller häreffter bygde warda, medh nödige Gvarnisoner, och allt annat tillbehör försörias på

Konungens och Rixens umkostnadh, och Konungen wara undergifne, Doch wele Wy be.te Festningars byg¬

gningh och deres reparation genom Wåre Underhafwande så mycket mögeligit ähr, och uthan en mercke¬

ligh afsaknadt i Wåre intrader, och hinder uthi Wår Husholdh skeckan, befordra och understödia. Konun¬

gen och Ryket hafwe och icke mindre att låtha sigh wara anläget, än om Wy Gvarnisonerne sielfwe hade, sådan

disciplin och ordre hålla låtha, det oß eller Wåre Undersåtere ingen oförrätt, wåldh eller præjudice, må

directe eller indirecte af hwem det och wara kan tillfoghas.

13.

Noreköpings Stadh medh Wysby och Gottlandh, skole som här till skedh är, och så häreffter, holla till ko¬

nungens och Chronans tienst, dheres Båtzmän, eller såsin allment kan bewilliat warda, medh Mantal

om Underholdh, eftter proportionen, som de andre Länder och Städer under Chronan. Hwilke när de äre

Hemma skole lyka som andre Wåre Undersåthare wara Wår jurisdiction och befallningar underkastade, så wy¬

da dhe därigenom icke i någon Chronones tienst hindras. Dhe Båtzmän som Ölandh holla moste, skole Wy

medh förra och fulla mantal till Wår egen tienst i fredelige tydher behålla, hwilcke och skole niutha de¬

res wahnlige hemkalls peningar och underholdh af Bönderne, men nähr dhe göra Oß tienst, af Oß en skählig

löhn och underholdh. I Krygztyder och nähr så omtränger, wele Wy dhem ifrån Rixens angelägne tienst ey oppe¬

hålla eller hindra låtha.

14.

Wåre Länder och Städer, skole äfwen så för inqwarteringh som alle andre pålaghor, wara befrygde:

Men skulle Ryket råka uthi så stoort och fahrligit Krigh, att någon starckare gvarnison till Landz¬

sens förswar behöfdes, så skall och den på Konungens åthwarnande och Rixens omkostnadt under en

skähligh Krigzdisciplin tillåtas, medh sådane förordh som här ofwanförmäles.

15.

I lyka måtto, skole och Ryxens Öhrlogh Skepp antingen mindre eller flere till thalet, hafwa uthi

Wåre hampnar dheres säkre retraicte, och emedan dhe dher äro, för ett skiäligit kööp nå sin nödhtorftt,

så wyda något är att aflåta. Sammaledes skole och Konungens och Rixens troupper när så omtränger haf¬

wa genom Wåre Taffelgodz i Pommern, deres frye pas och repas, och då niuta allenaste en tillbörligh service.

Män nähr krigzfahran öfwer är, skole de förstärckte Gvarnisonerne på Gottlandh, Öhlandh och Ösell, åther

igen afföras och Wåre Undersåthare ey wydare orareras eller beswäras.

16.

Skulle och någre Orter i Wåre Underholdzländer finnas, som tienlige ähre så wäl till Wår som allmenne

Rixens sakerheet att fortificeras, då skall det stå Konungen och Ryket öppet, sådant på deß ägen be¬

kåstnadt att göra och förrätta.

17.

Wy wele och så mycket möjeligit är, och uthan Ämpternes märckelige fördärf skee kam, tillåta /: det som

och Ryket skall wara förbehollit :/ att uthi Pommern, på Wåre Taffelgodz Skoghar, må huggas allehanda tien¬

ligit wärcke till Festningarnas och Slottens bygningar och widh macht hollande, sampt bryggior och

nödstorfftigt wedebrandh, och hwadh annat dhet gemehne bästa kräfwer. Lyka så allt hwadh som

till Rykzens Skepzbygingh, på den ene eller andre Orthen beqwemligit eller och nödigt finnes.

18.

Eftter Wårt dödelighe frånfälle, skole alle deße Länder, Städer och Ämpter oafkortadhe Chronan

och Ryket igen heemfalla, och Wy inthz häraf förpanta, försällia, borttgifwa eller på hwariehanda

Sätt alienera. Undantagandes tree Ämpter i Pommern och ett hoff på Ösell, dem Wy måge förpanta till hwem

Oß hälst teckes, och hwilken be:te Godz såsom Undersåthare besittia och innehafwa kan. Därföre be.tr

pantar deres Innehafware förr ey afhändes skole, än de för sine prætentioner förnögde äre.

19.

Såsom till Wår HoffStats och hwsholdz inrettande, ett anseenligit i begynnellßen behöfwes, skole Wy där till alle

ännu beholdne och obetalte satisfactions penningar och Römerzuge, som äre Oß af Reyßaren, förmedelst särdeles

wänskap förunte, oachtade hwadh asdignationer där på kunne, gifne wara, niutha och beholla, så att Wy måge

deße peningar som andre Wåre inkompster, till Wår ägen nytta anwända och employera.

20.

Der mehr, och höghbete hans Kärl:tt något dödeligit hända skulle, det Gudh nådeligen och länge för

dröye, då skole Rixens Rådh och Ständer, ingen till Rixens Regemente, Chrona och Scepter förhöya förr än han

denne förskrifningh uthi alle syne Clausulis, medh lyka obligation att fullgöra, Oß tillbörligen medh handh och Segell

försäkrat hafwer.

21.

Sidst och att i sielfwe wärcket betygha Wår synnerlige, höghe ynnest emoot samptlige Rixens Rådh och

Ständer, iemwäl till deres mehre säkerheet, hafwe Wy welat inselera dette förbeholdh och resere

nembligen, att denne deres frywillige bewillningh de godzen angående som till Wårt underholl förordnas,

icke

icke medh deß exempel i framtiden någon skall lända till förfongh i deß wälfongne och Chronan

opræjudicerlige egendomb: Uthan att såsom dette är ett oförlikneligt exempel, att dee och i framtyden

ingen skall allegeras till skada och præjudiz. Till yttermehre wißo att Wy dette således belefwat

hafwa, iemwäl wele allt hwadh som häruthi å Wår syda uthlofwat är, fast och obrotzligen hålla och effter¬

lefwa hafwe Wy dätte medh ägen handh underskrifwit och medh underhengiande af Wår och

Rixens store klämma bekräfftat. Datum Ubsala den Första dagh i Juny Månadh åhr

effter Christi bördh Ettusende Sexhundra på det Femptionde och Fierde

Christina

Lars Cantsreste

Dhen Högwälborne herre, herr