Datasets:
Riksarkivet
/
frihetstidens_utskottshandlingar_lines

Dataset card Data Studio Files
xet
Community
image
imagewidth (px)
39
2.4k
transcription
stringlengths
1
80
frihet, hafwa alla Stater nogsamt erfarit,
och Engeland, hwars tryckfrihet kostat blod
at erhålla, räknar then samma såsom
en ibland the starkaste förmurar för
theras Constitution.
Theremot finner man uti alla ti¬
ders Historier bedröfwelige efterdömen,
med hwad för stränghet menigheter och
Samhällen blifwit tyglade både af then
Andeliga och werldsliga armen, tå then
warit mäktig at hålla them i mörker,
eller ock efter hand släcka the ljus, som
tillförene brunnit; hwilket alt till
sine nogare omständigheter skulle
blifwa för widlyftigt här at afhand¬
la: nog af at okunnoghet har städse
elak werkan på sederne, medförer wå¬
delighet för en fri Regerings bestånd,
hindrar en hwarje tidehwarf ound¬
gängelig rättskaffens förbättring
af författningar och näringsarter
Staten til godo, samt lemnar föga
säkerhet emot domares och Ämbets
mäns
mäns tiltagsenhet eller godtycko wid lag¬
skipningen och then allmänna hushållnin¬
gen, med flere oräknelige olägenheter
så i gemen, som för hwar och en i synner¬
het.
Thetta alt har föranlåtit Utskottet,
at af the äldste handlingar söka utröna,
hurudan Skrif- och Tryck-friheten warit i
theß första början här i Riket, för at
sedan kunna anställa wederbörlig
jämnförelse af then belägenhet, hwari
then sig nu befinner, och genom hwad
för slags åtgärd olikheten må hafwa
härrört, på thet Utskottet therefter
kan wara i stånd at framlägga,
hwad i then delen synes tarfwa sådan
förbättring, som leder til styrko för
allmän och enskild wälfärd och säkerhet.
Wid Boktryckeri wettenskapens införan-
de i Riket har wäl förmodeligen någon slags
tilsyn therå, genast tagit sin begynnelse,
ehuru Utskottet, skilt ifrån handlingar
som thetta egenteligen kunde uplysa,
ei
741
ej therom något wißt kan upgifwa. Then
äldsta underrättelse Utskottet therom
kunnat inhämta, är, at under högst sahl.
Konung Carl then Elloftes minorennité, Cen¬
suren fått någon wiß stadga och blifwit
satt under Kongl. Cancellie Collegii öfwer-in¬
seende; hwilken författning högstbemte
Konung, efter theß anträde til Regerin¬
gen, igenom förnyade påbud ytterligare
bekräftade, och til åtskilliga omständig-
heter utwidgade.
Uti then Instruction af 11. särskilte
puncter, som för bemte Collegium år 1688.
f. 7. Julii blifwit utfärdad, ålägges then
tilförordnade Censor, at til Collegium refe¬
rera hwad som förekommer, och thär und¬
få ordres; och lemnas Collegio och Censor
så mycket friare händer at förwägra
hwad slags skrifter the ej funnit för
godt at gilla, som beskaffenheten af så¬
dane skrifter, hwilka i förmågo af then¬
na instruction ej borde få af Trycket
utkomma, icke annorlunda theruti
determineras, än med the orden Skade¬
lige
lige och förargerlige, eller om the ej voro
af något wärde, hwilken titul och lyte,
tå thera ingen närmare beskrifning blif¬
wit gjord, lätteligen kunde widhäfta up¬
på hwarje skrift, som antingen i anseen¬
de til innehåll, eller författarens person
af Censors myndigheten icke wille gynnas.
Censors Ämbetet, som hela then på följan¬
de tiden alt til Regerings sättets förändring
1719, tillika med Rådet och hela Cancellie Colle¬
gium dependerade af En wäldet, har seder¬
mera blifwit aldeles dependent af Rådet
och Cancellie Collegium; och har Cancellie Ord-
ningen af d. 14 Junii 1720 uti theß 20 §, äfwen
med lika odeterminerade titlar af anstöteli-
git eller oanständigt, betecknat the skrif¬
ter, som för wrakwärdige borde anses,
samt å nyo ålagt Censor, at icke, utan
förut lemnad underrättelse och Collegio
therå följde bifall, tillåta någre skrif¬
ter och böcker at få tryckas, hwarigenom
ej allenast Censors bepröfwande wid flere
tillfällen giordes så godt som til intet
utan ock theremot Collegio lediga hän¬
der
742